Jag förstår inte varför denna kärlek ska omringa mig hela tiden, jag är trött och jag orkar inte kämpa längre.
Det känns som om jag kryper runt på mina knän, jag är öm och det gör ont. Helst vill jag inte yttra mig, vill inte verka svag...men kanske blir jag de ibland. Det känns som om denna kärlek ständigt väntar på att få krossa mig, för den vet att den kan de. Finns det kärlek där man inte bråkar, där allt är vackert rött och man får rosor utan taggar och mysiga pussar? - ge mig den isåfall, för jag är redo att ge den till dig. <3