Jag trodde hela världen skulle bli kaos, men de gick bra. Vi förstod varandra. Det är med lätta steg jag trippar fram nu mera. Äntligen kan man andas ut & känna sig som en människa.

Det är alltid bäst att lätta på hjärtat, även om vi inte sa så mycket. Så betydde ändå tystnaden en hel del.

Det lättade en stor sten, men gjort är gjort.

Tack älskling. För att du är du & för att du orkar med mig <3