Började julpynta lite smått, tog fram en kartong och givetvis ramlar det ut massa kort jag totalt glömt bort. Jag tog upp korten och ville bara slänga bort dem, men nått stoppade mig. Jag kollade på korten i flera minuter. Och kände hur tårarna började komma men tänkte: Mia skärp dig.. det var länge sen nu. Men vet ni? Det gör för jävla ont att se vissa saker och vissa saker kommer jag aldrig att glömma heller. Hur gärna jag än vill de. Ibland hör mina öron folk säga; "det var bättre förr". Och vet ni.....det var nog de. Iallafall för mig, det jag har bakom mig är nog det bästa jag kommer vara med om i mitt liv. Iallafall känns det så nu. På den tiden fanns inga krav, man bara fanns och va lycklig i de.
Jag har såå många fina & roliga minnen ifrån den tiden , tack gode gud att dem finns kvar iallafall.

Tänk om jag skulle råka ut för nått och inte minnas denna tid, tänk om jag skulle se dessa kort och inte ens veta vilka som va på dessa kort...? - det är nog det värsta som skulle kunna hända mig. Det enda jag skulle se, var en mycket lycklig liten flicka.