Lätt och döma


Men jag tror en del skulle ändra uppfattning om jag bara fick förklara. Det är nog tufft med sjukdomar, medicinering, operation, magnetröntgen, provtagningar och massa läkarbesök.
Sen att på det privata kämpa ensam gör det hela ännu svårare. Att leva ensam i tvåsamheten är tufft!
Att ha misshandel både fysiskt & psykiskt i bagaget från de man va liten sätter sina spår. (Inte av mina föräldrar) men av två andra som kom in i mitt liv samtidigt, fast på olika plan, jag va 5-6.
Jag har aldrig haft nån att ty mig till, jag har verkligen aldrig de. Folk har kommit & gått genom hela mitt liv. Jag har förlorat en bror, min fina mormor, en av mina bästa och första vänner och min extra mamma - de är nu bland de andra änglarna <3
Jag har alltid kämpat för att duga.
Jag har haft en pojkvän som spottat på mig, puttat in mig i saker och kallat mig alla de fula ord han kan. Ibland gick de så långt att jag inte ens kunde gå på toa utan att han blev förbannad för att han inte fick följa med in!
Och ändå har jag aldrig bett om hjälp....jag har aldrig visat mina innersta känslor, inte ens som liten.
Många nätter har jag legat sömnlös, för jag ångrar all skit jag gjort. Men man lever så länge man lär.....

Nu har jag öppnat mig alldeles för mycket egentligen, men jag är inte perfekt. Men jag är inte ond heller!



Sen att folk saknar förmåga att förstå, är märkligt och att folk aldrig tar reda på sanningen innan de sprider skiten vidare!


Fredrik - du är den enda trygghet jag nånsin haft <3
Petra - du har varit min bästa vän genom allt. Inte biologiskt, men i hjärtat är du ändå alltid min syster, loveu4ever<3
Malin - min levande dagbok, du vet mer än alla andra och jag älskar dig massor <3

Jaja, godnatt <3


Kommentarer
Malin

Jag älskar dig, kommer alltid finnas här! <3



Blogg: http://malindahlberg.blogg.se
2013-06-04 @ 08:34:46




Kommentera inlägget här!



Namn  
Epost    
Blogg    


Kom ihåg mig?

Trackback