Den här träffade mig rakt in just nu..

Ärligt. Aldrig har jag tidigare känt såhär när jag lyssnar på en låt. För det är precis såhär de är...eller va!
Stiftelsens vidhjärta....



Vad är det för fel på dig, varför vill du ha mig i din famn?
Vad är det för fel på mig, jag vill ju bara ha dig lite ibland?
Jag tror vi kommer ses, jag vet, vi kommer gå igenom det.
Det där som vi hatar och vi bär.
Jag kan inte förlora dig för du har aldrig varit min samt att vi ska bli två är omöjligt förstå,
en av oss är så kall.

Ladåm, Ladåm, Ladåm
Nu har jag kommit hem, nu har jag, ja jag har tyglat mig,
jag har känt dig så, jag vill aldrig mer, mera känna så.
Men när ditt vilda hjärta slutar slå, då ska jag minnas den tiden när vi brann ihop,
jag släckte din eld som jag vann.

Ladåm, Ladåm, Ladåm
Du är naken nu, du är naken här för mig men jag ser inte dig.
När allting är över, när du funnit sans, ska du hata mig innerligt,
önska att jag inte fanns, men jag hör av mig inatt, inatt.
Jag ska få dig att hoppas, jag ska få dig att tro,
jag ska krossa ditt hjärta, ta ifrån dig din sol,
leka med dina känslor, rasera din bro, visionen av oss i min hand.


Kommentarer




Kommentera inlägget här!



Namn  
Epost    
Blogg    


Kom ihåg mig?

Trackback