Jag svävar runt utan att egentligen veta vart jag ska, men jag vet att jag är på väg. Ständigt blir insidan full i kaos.
Det här är sjukt. Det enda jag vill höra varje morgon fick jag höra idag, men för första gången är det inget jag brydde mig om. Inget som jag tog till mig eller som jag trodde särskilt mycket på.
Jag vet bara att man aldrig ska kasta pärlor åt svin!