I mitt huvud är de kaos, katastrof & jag tror inte nånting sitter på plats längre.

Jag önskar jag kunde gå på nått, känslan räcker inte längre. Det är svårt att älska nån, som aldrig går att nå.

Vad ska jag skriva, så att du ska bli berörd? Och hur högt ska jag skrika, varje gång jag vill bli hörd?

Jag vet att det är fel, men allt är fel.
Hur jag än gör är de fel. Men att älska nån är aldrig fel. Och det är just de ja gör, älskar någon som saknar förmåga att förstå det. (Så känns det)

Men, jag är lycklig iallafall.
Jag lever i tron att de en vacker dag kommer en chans, som kan få mig att kunna förklara allt för er.