man saknar inte kon fören båset är tomt...

Dagen har jag spendert mesta dels ensam, kl 10 i morse va jag nere på sticksömmen & sydde mina nya köksgardiner, efter de for jag hem och både städade och satte upp dom nya gardinerna, dom blev helt perfekt. Pappa & Linus har varit här 3 ggr idag (korta svängar) och farfar, samt att D. va här och sa hej och min faster & lill-kusin va här med näs-spray, tuuuuuuuusen tack. Sen har jag suttit i min lilla rövarkula helt solo tillsammans med katterna & musiken. I morgon hoppas jag kunna träffa fina P. för att ge henne ett litet paket :)

Nu tror jag att sängen kallar, jag är trött & slut. Sov jättedåligt i natt och klev upp tidigt och har donat på för fullt idag, trots min förkylning. (jag fattar inte varför jag blir förkyld VARJE gång jag kommer ifrån Sthlm)

Hur än mitt liv kommer att bli, kommer jag alltid innerst inne vilja flytta tillbaka till mitt fina Västerhaninge en vacker dag. När jag vandrar längst Huggarvägen och alla dessa lägenhet´s hus, så kan jag inte annat än att le. Jag ser huset där Micke och jag som nyfödda bodde tillsammans med mamma & pappa, samma lägenhet som Micke senare somnade in i. Jag kan se lägenheten där farmor och farfar bodde i, jag minns faktiskt planlösningen i den än idag. Jag minns att jag & farfar brukade plocka kottar från träden och hur jag och farmor lekte i rosa huset  :) Hur jag brukade lova farfar att gå ända till lill-konsum men när jag senare bad honom bära mig, varje gång. Jag minns min mormor och vilken fin familj jag i övrigt faktiskt har <3 Västerhaninge  kommer alltid att vara mitt hem, oavsett. Jag har min andra hälft där, dock under jorden. Men jag kommer alltid känna mest, för vackra Västerhaninge!!!!!! 


Kommentarer




Kommentera inlägget här!



Namn  
Epost    
Blogg    


Kom ihåg mig?

Trackback