Tex en person som i stort sett betyder allt för mig.
Vi har delat mycket, både skratt, glädje, hat och gråt.
Jag har äntligen hittat någon, som jag kan vara mig själv med, som älskar mig genom alla dom där hemska dagarna, någon som stannar när alla andra går, någon som lyssnar, bryr sig och förstår.
Någon som nästan alltid sätter mig före sig själv, och det är Fredrik. Jag kan inte för mitt liv förstå, varför han stannar kvar hos mig men jag är honom evigt tacksam för det. För utan honom hade jag inte suttit här idag, och det är inget jag bara säger...utan det är faktiskt så! Ibland så är han bara en vän, ibland kan han vara den som jag tyvärr gör allt för att få bråka med, ibland är han min pojkvän, ibland är han som den storebror jag aldrig fick.
Jag tror att han har en mening med att vara med mig,
han håller lixom ordning på mitt kaos i mitt liv när jag själv inte orkar.  
Tack, tack, tack. En vacker dag, hoppas jag att jag få ge tillbaka all hjälp du gett mig på ett eller annat sätt.
Du är mitt liv, min andra hälft. Min själsfrände och min bästa vän...<3