Ibland är det jobbigt, vääääldigt väääldigt jobbigt att bara stå & le när folk uppnår sina drömmar...en efter en!
Medans man egentligen bara vill skrika, MEN NÄR FAN SKA DET BLI MIN TUR ?
Jag är glad att ni kommer framåt i livet, men jag vill faktiskt också det.....någongång.
Det känns som om jag stampar på samma ställe, jämt och ständigt.
Snälla....ta mig härifrån!